Lantliv på mitt sätt

Etiketter

,

björnbärssylt2Vaknar till höst. Den sämre varianten. Andas. Och tänker; Livet på landet är gott, oavsett väder.

Ute på trädäcket, som går runt hela vårt hus, syns resterna av något som liknar ett slagfält. Parasollet ligger utslaget tryckt mot trätrallen, pelargonerna har trillat och breder ut sina grenar över hundratals ekollon som rullar hit och dit i vinden. Att säga att det blåser är en underdrift; det är snarare storm. 29 mm regn hade kommit redan till kl 5 och regnet tycks fortsätta. Hästarna trycker inne i ligghallen, värmda inifrån av morgonens hökaka.

I köket ser det också ut som dagen efter ett slagfält. Blod lite här och var… Eller är det måhända björnbärssylt?

Jo, det är björnbärssylt. Jag kokade både sylt, saft och marmelad igår kväll. Visst låter det präktigt! Men grunden var bara ca 3 kilo bär. Så det var ingen större bedrift. Men det blev några påsar saft, några burkar sylt och lite marmelad spetsad med lakrits och citron. Allt nu i gott förvar i frysen. Nog längtar jag efter det där vackra skafferiet med hyllor proppade med välfyllda glasburkar. Men det känns alldeles för jobbigt. Och frysa är bra; då slipper jag ha i konserveringsmedel.

Den här regniga dagen får bli en innedag: Jag ska göra färdigt examensuppgiften till örtpedagogskolan; ett läkeherbarium med växter som jag plockat under sommaren. Jag ska beställa flaskor, burkar och oljor både till tillverkningen av egna produkter och åt ett tjejgäng som ska komma hit och göra salvor och örtoljor.

Efter lunch blir det marknadsföringsjobb. Att vara egen företagare är verkligen att vara allt ifrån vd och produktutvecklare till säljare och marknadsförare. Jag tycker om alla delarna. Idag ska jag göra reklam både för Hälsobyggarna (en grupp för folk med onda kroppar och mycket längtan efter att må bättre) och Salong Måndag.

hälsobygg2

Och så ska jag lägga ut alla mina aktiviteter i Norrtelje Tidnings evenemangstips. Där finns en rad som heter ”arrangör”. Jag har svårt att bestämma mig för om jag ska ha ”Åsa på Lilla Ekeby” eller ”Lilla Ekeby Naturhälsogård” som avsändare/arrangör. Den här frågan har jag faktiskt brottats med lite för länge; nog dags att bestämma sig en gång för alla. Tar gärna emot synpunkter!

Efterlysning: Folk som vill hjälpa mig att bli bättre!

Etiketter

Efter nyår ska jag starta upp den bästa qigongträning du kan föreställa dig. Men för att det ska bli så excellet som jag tänkt mig behöver jag öva, öva och öva. Så jag söker ”elever”.

För vad är det som gör en träning riktigt bra?

Inspirerande ledare? Kunnig ledare? Trevlig lokal? Trevliga gruppmedlemmar? Lagom stor grupp? Lektionens upplägg? Inriktningen på träningen?

Jag vill veta nu (under hösten) för att erbjuda sen (under vintervåren).

Så nu letar jag 5-6 personer som jag kan få öva på. Det här är det som gäller:

Qigongen
Vi tränar Zhineng Qigong. 1997 utsåg de kinesiska myndigheterna den qigongen till den bästa och mest läkande formen av qigong. Sahlgrenska sjukhuset använder metoden i sin smärtklinik med mycket goda resultat. Migränskolan rekommenderar metoden.

Träffar
5 träffar i Ateljén på Lilla Ekeby, utanför Rimbo. Start 27 oktober. Sen 3/11, 10/11, 17/11 och 24/11

Tid
Kl 19 – ca 20.15

Deltagande
Max 5 personer/gång. Deltagarna kan vara med en eller flera gånger. Gärna alla gånger!

Kostnad
50 kronor/gång.Deltagarna måste dessutom vara intresserade av att delta i en stunds diskussion efter träningspasset. Hur kändes det? Vad var bra? Vad kan göras bättre? Hur kan det bli bättre?

Intresserad?
Hör då av dig!

Går det att stanna tiden? I så fall gör vi det!

Etiketter

Jag ger mig själv en stund av den finaste hösttiden. Prioriterar. Förenar jobb med nöje när bror Janne och jag inspekterar de gamla husen vid Lobacken i Knutby.

Det är allt en del som måste ordnas inför vintern. Nocken på gammelstugan är fnöskig. Vindskivorna på båda husen har sett bättre tider.

Nockar och vindskivor hör till minusdelen av dagen. Strålande sol, hög luft och det gamla uppstötta äppelträdet hör till den bättre delen. Trädet med sina röda prydnader är så otroligt vacker. Bara att titta och ta in…

äppelträd2

Jag plockar ryggsäcken full. Men vad heter sorten? Astrakan? Melba?  Någon som kan bistå med sin kunskap?

äppleiryggsäck2

Oavsett namn; vackrare och godare äpplen finns nog inte. De frasar mellan tänderna. Perfekta äpplen för att träna mindfulness! Känna, titta, smaka, lukta, lyssna…

äpplet3

Hur grundar du för en bra dag?

Etiketter

,

qibildJag vaknar. Känner efter. O nej; stel i kroppen och ont i korsryggen. VARFÖR MÅSTE MÅ-BRA-LÄGET VARA EN FÄRSKVARA?

Suck.

Ja, så kändes det för en timme sen. Efter en dusch och lite frukost blir kroppen och känslan annorlunda. Hann kroppen ifatt själen?

Nu;  en kopp kaffe och min nya morgonritual – qigong. Jag gillar ritualer. Undrar när den här blir rutin?

Får en tanke; tänk att göra de mjuka qigongrörelserna utomhus, fylla sig med fräsch levande energi direkt från skogen. Kanske naken? Känna vinden smeka runt kroppen…

Ja, varför inte? Här finns inte en själ mer än hästar och Frasse… Tittar på termometern.

+4,7 grader.

Nej, inte ens en nyfrälst qigongare  antar vilka utmaningar som helst. Jag får köra träningspasset  inne; kanske vid datorn för att ta in instruktíonsfilmen ordentligt.

Känns inte lika sensuellt; men vaddå? Ibland är det bara att bita ihop. Och göra! För kroppen och själen skull.

Jag grundar för en bra dag. Funderar lite över hur andra gör…

Oj, jag glömmer telefonen

Etiketter

, , ,

lågrönn I Ateljén hänger vackra rönnbärsklasar. Och på utspända lakan ligger ringblommor i solens och månens alla färger på tork till oljor och salvor. Det var en strålande fin dag igår. Den här dagen vill nog bli likadan. Höstfin. Me like!

lågringblommaI morse när jag följde sonsonen Holger till skolan kom jag på mig själv med att ha glömt mobilen hemma. Första tanken var faktiskt att vända – och hämta den. Besinnade mig.

Och nu är jag snart på väg ner i ateljén för att börja jobbet med att klistra in växter i det Läkeherbarium som är en av examensuppgifterna i Örtpedagogutbildningen. Tror att jag ska glömma telefonen nu också.

Livet på vischan är fantastiskt en sån här vacker dag. Känner lycka i hela kroppen. Och det gjorde jag också igår kväll när jag klev ut en bit i gräset och tog en bild på Verandan.

verandamörker

Tänk att det kan få bli höstrusk och vinterbus; och jag har en plats att ha mina kurser. Det är klart att man är glad då.

Plötsligt känns jag tio år yngre

Etiketter

, ,

puma-156741Går du utåt med fötterna? Sitter öronen intryckta mellan axlarna? Gör det ont i korsryggen? Se upp!

Har du också växt upp och levt länge med uppmaningar som; ”sträck på dig” eller ”se till att tårna pekar framåt, inte snett åt sidorna”. Vad gör du åt sådana råd? Struntar i dem?

Jag fortsatte att gå med fötterna utåt, trycka öronen mellan axlarna och ha ont i korsryggen. För jag begrep inte hur jag skulle göra och varför. Otaliga är de massörer och sjukgymnaster som bistått under vägen. Visst har de hjälpt för stunden. Men inte i långa loppet.

I 10, 20, 30 eller måhända 40 år har jag gått där och låtit axlarna trycka ihop öronen och fötterna peka utåt. Sen fick jag en ny höft. Tärna pekade lite mindre snett utåt. Men öronen var fortsatt intrycka bland axlarna. Och det gjorde ont i korsryggen också. Min kropp var långt ifrån pumakvalitet.

Jag har just vaknat till en ny dag. Det känns inte riktigt som förra måndagen. Det är verkligen en ny dag. Förutom att jag vaknat till ett nytt Sverige har jag vaknat med en ny kropp.

I fem dagar har jag varit på qigongkurs. Det var inte bara omvälvande för psyket. Det var omvälvande också för kroppen.  Det känns som att jag fått en ny kropp. Kanske inte riktigt en pumakropp; men nästan.

En smidigare kropp. En gladare. En annorlunda. En som inte känns som den känts de senaste tio åren.

Axlarna har åkt rutschbana ner och utåt. Skulderbladen dragits isär. Rumpan har trillat ner. Fingrarna har blivit längre. Vete sjutton om det inte är så att också hela jag har blivit längre.

Jag har varit på grundutbildning till qiqonglärare hos Qigong Akademien. Jag har länge tänkt att qigong borde passa i verksamheten här på gården. Nu vet jag. Det gör den! Den passar som fot i skon både i lugn-i-naturen-aktiviteterna och i lantlivsretreater. Men det var så bra att det vore helt vansinnigt att inte göra ”rena” qigongkurser också.

Mindfulness, som jag också håller på med, är bra. Yoga, som jag inte riktigt tänt på, är också bra. Men qigong måste vara den snabbaste, enklaste och skönaste vägen att sänka stressnivån, att få ordning på värkande axlar och ryggar och att fyllda på ny sprudlande energi.

Om jag lärt qigong för fyra-fem år sen hade jag nog inte behövt operera höften. Nu tar jag nya tag, låter axlarna rinna ner, låter spänningarna i korsryggen flyga sin kos så att bäckenet öppnar sig och vrider tårna rakt fram.

Mentalt är jag redan en puma. Nu är det bara att be kroppen att hänga på lite bättre.

puma,-fraktaldjur-160592

Hej då Facebook, bloggen och mejlen… Tillbaka tidigast 15 september.

Etiketter

, , ,

IMGP7782Nu ska jag göra något som känns lite knepigt. Jag ska koppla bort mig från Facebook, bloggen och mejl under 5 dygn. Ärligt talat vet jag inte om jag kommer att fixa det. Men jag är ju rätt envis!

Jag älskar naturen, skogen, hagarna, backarna och lugnet. Men jag är nästan lika förtjust i att hänga vid datorn och kommunicera på olika sätt. Fast måste jag välja; då är valet inte svårt.

Jag märker att uppkopplingen gör att jag har svårt med avkopplingen. Jag kan liksom inte riktigt släppa att kika på mobilen då och då…

Jag är bra på att berätta för andra hur viktigt det är att skapa andningshål i den fartfyllda värld som vi lever i.

Jag är si-så-där hyfsat bra på att fixa mina egna andningshål. Jag skulle kunna bli bättre på att själv ta regelbundna återhämtningar. Jag skulle kunna bli bättre på att skilja på arbetstid och fritid. Det är så lätt att de går i varandra för oss egenföretagare. Mest därför att det är så kul!

För några veckor sen var jag på mindfulness-retreat. Det var balsam för själen att stilla sitt sinne. Men när hjärnan inte behöver gå på högvarv öppnar den upp också för nya jobbtankar. Så det höll den också på med lite grann…

Men nu ska den få stilla sig igen. Jag ska gå på en grundutbildning för qigonglärare. Fem hela dagar! Från morgon till kväll. Det ska bli spännande. Det ska bli skönt. Och vad som kommer ut av det ska jag ge blanka fasiken att fantisera om nu.

Jag ska bara vänta och se…

Jag stänger ner mejlen, facebook och bloggen. Jag packar; tofflor, varma sockor, varm tröja, vattenflaska, bekväma mjuka kläder, sittunderlag, kudde, kanske en sjal. Och anteckningsblock och penna.

Här finns jag igen tidigaste på måndag den 15 september.

Jag skördar guld i pallkragarna

Etiketter

,

ringblomsoljabehandladJag rycker kronbladen från ringblommorna. Nästan så att jag hör deras skrik. De känns ibland ruskigt levande. Synd på något så vackert. Men förgängliga; och kanske just därför så värdefulla?

Blommorna känns nästan lika levande när de ligger där i burkarna. I olja. Burkar som jag rullar varsam i handen. Som jag själv skulle vilja bli rullad… Ställer i solen. Flyttar till skuggan. Rullar i handen. Flyttar. Petar ibland ner något blad som inte är helt täckt av oljan.

Efter tre veckor. Klart. Ringblomsolja.

ringblommeodling2Visst växer det guld där i pallkragarna. Köper du färdig ringblomsolja från t ex välkända leverantören Crearome får du betala 130 kronor för 1 deciliter. De tre små burkarna på bilden innehåller tillsammans 6 dl. Så där på räcket står lite olja värt 780 kronor. Trädgårdens guld!  Och innehållet i just de här burkarna är därtill svenskuppfött och härodlat ;-)

Innehållet är guld också på ett annat sätt. Däri finns ämnen som gör gott för vår hud. Säg ringblomssalva och de flesta tänker på hjälp vid torr hud, hudsprickor, svårläkta sår, hudirritationer, böjveckseksem och babyvård.

Varför ringblomman är så bra för huden? Jo däri finns bland annat karotinfärgämnet xantofyll, eterisk olja och salicylsyra. Tillsammans med den eteriska oljan påverkar xantofyll nybildning av hud. Den eteriska oljan har också en starkt bakteriedödande verkan, bland annat mot stafylokocker. Och salicylsyran bidrar till smärtlindring.

Jag odlar ringblommor i tre pallkragar. De växer och frodas och jag håller tummarna för många soldagar till. Just nu ligger morgondimman tät över gården. Men kanske blir det en solskensdag idag också. Och då blir det skörd framåt eftermiddagen.

 

Längtar du efter det äkta och välfyllda skafferiet?

Etiketter

, ,

skafferiSå många ”gillanden” och kommentarer det blev när jag publicerade den här bilden på Facebook. Några trodde mig om att ha detta välfyllda skafferi. Ett riktigt drömskafferi. Men nej; det är inte mitt.

Bilden kommer från en ca 70 år gammal bok som heter Hemkonservering. Boken fanns i mammas hylla. Bilden skulle kunna varit tagen i min barndoms källare i Ösby. För visst minns jag konserveringsapparaten och alla de välfyllda burkarna. Mammas burkar, mormors burkar och morfars alla potatis och rotfrukter som skulle ätas under vintern.

Alla positiva reaktioner på bilden får mig att tänka på Karlfeldts dikt Längtan heter min arvedel. Jag påstår absolut inte att vi har någon konserveringsgen; men nog väcker den här bilden känslor som slumrar därinne…

Tillräckligt starka drömmar brukar folk förverkliga. Och det här verkar ju inte så där jättesvårt, utan faktiskt helt genomförbart. Bara man vill tillräckligt mycket! För då tar man sig tid; och det är ju det som det mest handlar om i det här fallet.

nyponsaft2Ett välfyllt skafferi är också en skönhetsupplevelse. Jag tänker på det nu när jag ska hälla min nyponsaft på flaska. Inte fyller jag den på vackra glasflaskor och skriver sirliga etiketter. Jag fyller på plastflaskor och lägger i frysen. Enkelt och utan konserveringsmedel. Men inte så fint för vårt mest använda sinne.

Skafferibilden väcker också en annan tanke. Jag skrev om det redan igår. Men kan inte riktigt släppa det: Vilket då? Jo, det faktum att när kunskapen (och tiden) försvinner så blir det vanliga exklusivt.

Jag kokar saft på nypon. Jag letar recept på rönnbärsmarmelad. I våras satt jag hink över maskrosskotten så att de skulle bli riktigt ljusgröna och frasiga. Det blir snart grön tomatmarmelad, torkade äpplen, fler torkade teer och kanske slånbärssaft.

På mormors tid var det här vardagssysslor. Konservering i form av allt ifrån inläggningar till torkning, sockring och saltning var självklarheter. Idag är ”mormors skafferi” närmast att likna vid en upplevelse och det som står däri ses som dyrbara delikatesser.

Dåtidens ”beräkning av konserveringsbehovet” är en lika andaktsfull läsning som menyerna med de mest exklusiva rätterna på finkrogen.

konserveringsbehovJag kollar ”beräkning av konserveringsbehovet” från mammas hemkonserveringsbok från 1947. Inser att jag har en hel del att göra ;-)

Vill du måla med mig och Anna

Etiketter

,

anna2Jag har i många år funderat på det här med att måla. Inte min grej? Nä, den teckning vi hade i skolan var väl sisådär kul. Men under min naturhälsopedagogutbildning målade vi utifrån tankar och känslor. Det blev roligt. Och i mina ögon också fint.

Att skapa utan krav; att låta det bli vad det blir på duken. Att låta det växa fram av sig självt. Det gillar jag.

Kanske är konstformen Vedic Art lite åt ”mitt håll”. Jag vill tro de. Så därför har jag bett Anna Wynja Lindman, som är Vedic Art-lärare, att ha en kurs här på Lilla Ekeby. I ateljén. Kanske till och med ute på Verandan om vädret är gynnsamt. Fast det är ju höst nu…

Jag kommer att stå först i elev-kön. Och så behövs det fyra ”elever” till för att vi ska kunna ha kursen. Vi träffas sex gånger. Dagtid. Några har flaggat för att de är intresserade. Så nu är dags att knipa de fyra platserna.

Konstnären Curt Källman är mannen bakom Vedic Art. Curt är traditionellt utbildad på Konstakademien, men har sedan gått sin egen väg och skapat en konstutbildning som bygger både på den traditionella utbildningen och på den indiska vedafilosofin.

Veda filosofin bygger på en uråldrig visdom som menar att all kunskap redan finns i oss, precis som i ett frö som ”vet” hur det ska bli en blomma. När naturen får sköta sitt i fred blir allting perfekt, det råder balans. Det är samma sak med oss människor, vi måste bara hitta tillbaka till kärnan i oss själva.

Kunskapen är redan där och de 17 principerna i Vedic Art är inget nytt, de finns i allt, en naturlig längtan att skapa enhet. Att våga gå bortom rätt och fel, och låta livet ta över.

Att skapa är naturligt, och alla kan måla. Vedic Art handlar om förstahandsupplevelser. Principerna är ett redskap som leder dig inåt, känslor väcks, du får en möjlighet att se dig själv, medan du målar, och samtidigt uppleva hela skapelseprocessen. Konsten och livet förenas.…Detta är Vedic Art.

Kursfakta finns på Åsas Veranda & Ateljés facebooksida.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.